måndag 4 augusti 2008

Tre år sen jag såg dig sist men känns som igår..

Nu har det gått 3 år.. och jag har fortfarande inte fattat att du är borta.. känns fortfarande så jävla overkligt.. även efter 3 år så känns det som om jag träffade dig igår.

även fast jag va o hälsa på dig några dagar efter din död, så känns de overkligt, fast jag såg dig, smekte din kalla kind så känns de helt jävla overkligt.. det var du men ändå inte.. att va hos dig den dagen va de hemskaste jag vart me om.. den dagen för cirka 3 år sen, den dagen ville jag bara smälta in i väggen och försvinna..

Ibland sitter jag och funderar på om jag kanske ska ta och ringa dig för att hitta på nåt skoj, för att tillslut minnas att du är borta.. När Kevin fyllde 7 år satt jag och vänta på dig, va helt hundra på att du skulle komma, minns att jag tillomed frågade min mamma när du skulle komma och hon svarade att du inte kommer...

saknar dig så jävla mycket så det gör ont..






Har vart uppe vid din grav idag.. jag och Robin.. Niklas och Liam satt kvar i bilen för regnet öste ner ordentligt. Köpte en fin bukett med blommor till dig och ett stort stort ljus..






Robin saknar dig så himla mycket.. får så ont i hjärtat av att se han så ledsen när han tänker på dig.

Älskar och saknar dig.. vi ses igen..

3 kommentarer:

Anonym sa...

Usch bilden på Robin gör ont att se :-( gråter så tangenterna försvinner :-(

Anonym sa...

säger om förgående talar, bilderna på robin gör en riktigt ledsen.

Anonym sa...

lasa hela bloggen, ganska bra